Recension av Elefanten som gick upp i rök och andra berättelser, Haruki Murakami

Nostalgisk surrealism i novellform

samma nostalgiska känsla av oförståelighet och förlust som Murakami använder för att göra alla sina berättelser så mättade med betydelse och dimensioner"

Bok- presentation:	Elefanten som gick upp i rök och andra berättelser
Författar- presentation:	Haruki Murakami
Översättning:	Eiko Duke/Yukiko Duke
Utgiv.år:	1993

Haruki Murakami är mest känd för sina tjocka böcker, men han har också skrivit flera kortromaner - och novellsamlingar. "Elefanten som gick upp i rök och andra berättelser" är den första Murakami-boken som översattes till svenska, men den har inte tryckts om på många år. För den som inte kan japanska, men ändå vill läsa dessa berättelser, finns den engelska översättningen: "The Elephant Vanishes".

"Elefanten som gick upp i rök" är ganska tjock för att vara en novellsamling – mer än 300 sidor – och novellerna är mellan sex och fyrtio sidor. De är ganska vrickade på sant Murakami-manér, men på sinsemellan ganska olika sätt, alltifrån rymdvarelser till en ännu mer skrämmande, vardaglig surrealism. Titelnovellen handlar om en man som inte kan sluta filosofera över den där elefanten i stadens djurpark, som en dag bara inte fanns i buren längre - bara kedjan den haft runt benet lång kvar. Det som möter mig i novell efter novell är helt enkelt samma nostalgiska känsla av oförståelighet och förlust som Murakami använder för att göra alla sina berättelser så mättade med betydelse och dimensioner.

Det är nästan alltid riktigt bra och för den som både gillar Murakami och novellsamlingar är "Elefanten som gick upp i rök" ett läsmåste.

Mottagen: 29 augusti 2012

Skriv din kommentar

Anmäl textfel